Outfit, lite tomhet och tv-nedläggningar
Ikväll har jag tokkrympt två rådenimjeans och för att de inte skulle bli för små i midjan var jag tvungen att ta på mig dem direkt ur maskinen: blött, kallt och allmänt trist i tvättstugan. Mer om det senare, nu får det räcka med en helt vanlig outfitbild, tagen av självaste modechefen vid Östermalmstorg.
Jeans LVC, t-shirt Filippa K, kavaj Uniqlo, påse Sandqvist (i den förvarar jag det stora svarta hålet i mitt inre), skor Nike Talaria (quickstrike!) och solglasögon Rayban.
Min pose? Den gamla vanliga händerna i fickorna och lätt böj på knät (broken body).
Förresten, i inte alls relaterade nyheter: De la ner bästa serien Awake! Kom igen tv-världen, skärpning. Okej Alcatraz, synd men förståeligt att de stoppade Ringer, men Awake, den var ju grym. Avgå, alla.
loading...
Translate: 
Vilken är den ultimata jeansjackan?
Förra veckan var jag igång och fotade lite i hissen här i Allerhuset igen. Nu är det vår, och denna våren ännu mer än förra är det jeansjackeläge. Själv har jag tassat runt i dels en reproduktion från LVC, en type 1-jacka med sitt ryggspänne och de veckade frontsömmarna (som man kunde sprätta om man var guldgrävare och växte kraftigt), och dels min vintage-ebay-fyndade big E type 3-jacka – som typ alla nutida jeansjackor modellerats efter. Båda är sjukt snygga om du frågar mig men det finns ju massor med klassiker även hos Lee och Wrangler.
Kan tänka mig att det är ett ämne som kan diskuteras till korna går hem.
Vilken är egentligen den ultimata jeansjackan? Vad tycker ni? Nördar eller inte nördar, tyck till!
Levi’s type I.
Levi’s type III.
Translate:
Sanningen bakom stjärnbloggarens lyxliv!
Chockdokument!
Det är dags att gå på djupet. Leverera lite riktig journalistik. Läs den skakande sanningen om Johan Hurtig och hans fotomin. Ser han verkligen ut sådär snällt småflinande hela tiden?
ICKE! Det är en fasad!
Beskåda följande avslöjande foto, Johan fångas på bild i en pressad situation, intet ont anandes, chanslös mot kamerans skarpa öga.
Luva? Inte så fashion. Blöt lugg som klistrar sig mot pannan? Inte så glamouröst. Hamsterkinder som tittar fram? Oförsvarligt. Likt en rävunge i strålkastarljuset står han där: paralyserad, utsatt, försvarslös.
Sekunder passerar, luvan åker av, fingrar dras genom håret åtskilliga gånger, det försiktiga leendet hamnar på plats, precis som posen som säger ”jag är en avslappnad chosefri person”. Ett fuskbygge, en fasad! Lögn!
Nu vet vi.
Confident? Ah, ironin.
Translate:
Snabb fråga, behöver medhåll
Hörni, om man till exempel ska på konferens i Helsingborg med de andra webbredaktörerna på förlaget (alltså rent hypotetiskt) och kvällens aktivitet är lite skönt hemlig, men att det står ”kom i oömma kläder”, då tänker man väl som jag att det kanske blir lite brännboll eller någon sorts grillning vid ett skogsbryn. Och att man då kan ha (japanska) sneakers och jeans, typ. Eller hur?
MAN TÄNKER VÄL INTE ATT MAN SKA UT I EN SATANS BÅT I JÄVLA ÖRESUND, OCH I PISKANDE VIND OCH FULL-ON SPÖREGN STÅ OCH FISKA TORSK?
Det tänker man väl ändå inte?
Mvh Naken, blästrad och genomsur. (Johan Hurtig står inte när de andra faller. Och nej, jag fick inget napp.)
Translate:
Min vän Ilka Kassutti kör streetstylefoto
Min vän Ilka Kassutti som figurerar flitigt i kommentarsfältet, och som jag en gång i tiden hade en blogg tillsammans med, mailar bilden ovan med följande text. Tänk vilka genier man omger sig med!
”Väst Nigel Cabourn, t-shirt Margiela, jeans LVC 501 1947 blackwash, skor Nike Free Atmos x Athens collabo hyperstrike, klocka Omega Seamaster m armband i Horween Cordovan, frisyr Kungiadis Totaliadidis.”
Informativt trams i sin finaste form.
Translate:
Our Legacy höst och vinter 2012
I onsdags kikade jag in hos Our Legacy och fick en genomgång av A/W12 av Jockum Hallin och Johan Rundcrantz. Nya kollektionen heter Carmine tonic och ska vara en som en blandning av nytt och gammalt, high tech och skönt slitet. Den smart uppklätt moderna och ”softa killen”. Ena sidan en kavaj i vattenavstötande material, andra sidan en överskjorta i ett alldeles lagom flummigt etnomönster. Ni fattar.
Så här ser det ut:
Matig kavaj if i ever saw one (kokad ull). Under en täck-lång-skjorta.
Mocka en, mocka två, mocka… tre?
En helt vanlig kavaj? Nä! Den är vattenavstötande också.
Rock i kraftigt arbetad ull, ”shaggy dog” om man så vill.
Handstickade mössor från Argentina.
Dubbelknäppt rock med fint bälte. Kommer också i en sorts grötliknande svenska-armén-färg.
Vindtät mellanlager-popover-skjorta.
Jockum Hallin och Johan Rundcrantz.
Translate:
Där blir det nej, skräddaren säger nej.
Gårdagens outfit presenteras med lite konsumentinformation: jag var hos min skräddare och hämtade lite grejer, bland annat mina mjukisbyxor(!) från Band of Outsiders (!) som jag sytt in (!) och upp (!) och eftersom så många har mailat och frågat: Jag lämnar allt som inte är kedjesömsbehövande jeans hos Fridhems skrädderi & kemtvätt David (det står exakt så). Skräddaren är asaduktig, klädd i kritvita byxor året runt och framför allt – säger precis vad som går och inte går och hur han tror blir bäst. (”Byxorna blir för korta. Vill du ha dem så? Okej.”)
I alla fall, när jag då gick förbi skräddaren igår hade jag på mig följande:
Skor Tricker’s x 6876, jeans LVC 501Z 1954, oxfordskjorta med utbytbar krage Our Legacy och en murrig kavaj från Our Legacy.
Translate:
Lite meningslösa tankar om namn
Nu har jag plötsligt fått en kompis till min tvångstanke om hur kul det vore ifall Musse Hasselvall hette Hasse Musselvall:
Tänk hur festligt det skulle vara om Hasse Brontén istället hette Hassé Bronten.
(Fnissar för mig själv) Hassé…
Hasse Musselvall och… Hassé!
Translate:
Övningsbär min skinnjacka hemma bara
Nämen titta! Vad är det där för liten filur som har en ny skinnjacka och står och vibbar loss i ett drömskt Brando/Dean-moment framför badrumsspegeln? Det är Johan!
Min Lewis Leathers-jacka (modellen heter Europa) har alltså kommit och själv tycker jag den är supersnygg. Visst, den är fortfarande lite väl ny-blank och så stel att jag knappt kan böja min svaga armar, men nu kommer den bara bli finare för varje dag som går.
Den som själv vill investera i en jacka (du äger inte en Lewis Leathers bla bla du bara förvaltar den till nästa generation bla bla) gör det lämpligen hos Mr Mudd and Mr Gold i Stockholm eller direkt från varumärket.
Translate:
Helt vanliga människor som jag mött
Jocke står på bussen från Slussen upp mot Åsögatan. Jag står bredvid honom och hans tjej i det dragspelsliknande mittpartiet.
Han är mullig, eller om vi ska vara ärliga med varandra så är han faktiskt ganska överviktig. Men det ser inte ut som att han bryr sig så mycket om den saken. Han bär en axelremsväska i brunt skinn. Remmen går diagonalt över kroppen och gör att konturerna av hans vänstra bröst syns tydligt genom tröjan, som är kabelstickad och grön.
Tjockast av allt är ändå hans hår. Det är sådär kraftigt att han nog inte kan ha någon riktig frisyr, för om det blir för långt går det inte att kontrollera. Framtill är det lite ostyrigt och i nacken är det som en hjälm av hår.
I handen håller han en take away-kaffe och när han tar en klunk ser jag, förutom den förväntade snusbulan under läppen, att han har en ring i näsan. I mittersta näsväggen, som en tjur. Ringen passar inte alls in i den bild jag snabbt skapat mig av honom: en ordentlig person som inte bryr sig nämnvärt om sitt utseende. Men nu sitter den där och eftersom vi är framme vid Åsögatan där Jocke går av (han har tygsneakers som är så inåttrampade att han går till hälften på tyget som från början var skons insida) så lär vi aldrig få veta historien bakom näsringen.
Translate:
