Det är en modeblogg

Det är en modeblogg

Det är en modeblogg

Johan Hurtig Wagrell skriver om mode... och sånt.

7 låtar som kan vara brottsliga

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-10-22 14:56  |  Lästid: 4 minuter

En evig fråga: Får man skämta om allt?

Skit i det, för en mer brännande fråga just nu är: Får man skriva låtar om allt?

Den tecknade rapstjärnan 6ix9ine är aktuell med nya och sprakande albumet TattleTales, sedan han släpptes från fängelse i april. Det speciella med rättegången mot honom är hur åklagarsidan försökte använda låttexter som bevismaterial, vilket gav syre åt debatten om gränslinjer mellan fiktion och verklighet i musik. 

I egenskap av tramsjuridisk ombudsman faller det på mig att utreda: Om det du sjunger är bevis – vilka låtar ligger i så fall värst till?

* * *

7 låtar som riskerar fängelse

1. James Brown ”Papa’s got a brand new bag”

Här är det förstås tal om snatteri eller, beroende på väskans värde, grov stöld. Scenen: Soulfadern flanerar gatan fram och stoppas av en konstapel.

”Ny väska, var fick du den ifrån?”

”Jag bara har den.”

”Få se kvittot.” *använder övervåld för att brotta ner James Brown*

Plus goda möjligheter till motåtal för rasprofilering, det är ju uppenbart att han blir stoppad bara på grund av sin hudfärg.

* * *

2. Björn Afzelius ”Tusen bitar”

Trots att han är en av de största artisterna vi haft i landet är det få som känner till att Björn Afzelius hade en förkärlek för att fira lyckade spelningar med att ”panga doror”, och sedan skrävla om det i sina låttexter. Lär ha sagt ”frihet är det finaste som finns – friheten att förstöra andras egendom”.

* * *

3. Paul Simon ”Call me Al”

Urkundsförfalskning! Art Garfunkels kompis doppar fötterna i identitetsbedrägeri och solochvårande för att lura äldre kvinnor på pengar. ”Call me Al.” ”Varför ska jag göra det? Du heter Paul Simon, det står ju på skivan till och med. Vem försöker du lura?”

Som ett led i detta släpper han nu också ett knippe nya låtar:

”Congratulations you are the winner!!!”, ”Bitcoin payment”, samt den afropopdoftande ”Du ärver 100 miljarder från en släkting i Nigeria – URGENT” (märkligt nog med titel på svenska).

* * *

4. Starship ”We built this city”

9-track-klassikern med textraden ”we built this city on rock’n’roll” är i starkt blåsväder. Många är exemplen på hur kriminella har gett sig in i byggbranschen, men detta är ett av de mer flagranta fallen. Inte nog med att man fuskbygger en hel stad på rock’n’roll, helt utan att förhålla sig till byggnormer och detaljplanering, man skryter också om sitt brott. Ett fall för arga snickaren if I ever saw one.

* * *

5. Billy Joel ”We didn’t start the fire”

Dumhet verkar ofta gå hand i hand med kriminaliteten när det gäller dessa musikaliska brottslingar. Det är så många artister som nog skulle klara sig undan om de bara kniper käft. Istället går Billy Joel fram till närmsta polisbil och knackar på rutan.

Billy Joel: ”We didn’t start the fire”

Polisen blir misstänksam direkt.

”Varför säger du så?”

”Det var inte vi”

”Nä du sa det. Jag visste inte ens att det brann, men det ser jag nu. Och vadå vi? Tjallar du på dina kompisar också?”

Billy Joel slår sig för pannan, ”dumma dumma”, han är världens sämsta pyroman.

* * *

6. Linda Bengtzing ”Jag ljuger så bra”

Sveriges Billy Joel, får vi väl börja kalla henne, Linda Bengtzing. Går med lätta steg, visslandes ut från rättssalen och nynnar ”för jag ljuger så braaaaa”. Fångas dock på band och åker dit för mened.

* * *

7. Eva Dahlgren ”Jag klär av mig naken”

Eh, nä det gör du inte! Förargelseväckande beteende är förargelseväckande beteende, det är samma oavsett hur känd man är. På med brallorna igen fröken Dahlgren.

Och förresten, har du ens några barn här på förskolan?

* * *

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-10-22 14:56

Outfit: ”Jag kommer att tänka på John Cleese”

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-10-22 14:55  |  Lästid: < 1 minut

Fick kommentaren i rubriken när jag la upp bilden på instagram. Hallå ni följer väl mig där på @johanhurtig?!!?!?? Som komiker, skådespelare, tramspelle, modenörd OCH närandes en dröm om att vara 195 cm lång var det bland det finaste jag läst.

Rocken är från Acne Studios, kashmirtröjan från Uniqlo, brallorna från The Workers Club, väskan är Porter och skorna är från Prada.

”Ser min balans normal ut i den här posen?”
Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-10-22 14:55

De usla krogskämten vi måste bevara

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-10-06 15:06  |  Lästid: 3 minuter

Det kan förstås ha att göra med det faktum att jag är pappa numera. Ja, det är väl till och med mycket möjligt att det till hundra procent beror på det, mitt vurmande för pappaskämt i alla dess former. Men eftersom min dotter bara är ett och ett halvt år gammal och därmed något begränsad när det gäller att uppskatta nyanserna i detta, behöver jag hitta en annan målgrupp tills vidare. Och här är jag den första att be om ursäkt till alla som utsatts och kommer utsättas, men lotten som skämtmottagare har fallit på all servispersonal därute. Kypare, servitriser, bartendrar – alla är de i skottlinjen för mina dumheter. SOM till exempel att ta upp kortterminalen och hantera den som en telefon. ”Hallå ja, jag kan inte prata just nu för jag ska betala notan.”

FÖRLÅT!

För att slippa vara ensam i detta sjukliga beteende väljer jag att presentera listan:  De usla restaurangskämten som vi måste bevara. Varsågod, och ännu en gång, förlåt.

Eller vad är det jag skriver? Förlåt? Nä, jag är säker på att alla i krogbranschen älskar detta urstarka och unika material.

* * *

1. DEN ÖVERFÖRFRISKADE

Mångfacetterad klassiker. Om man råkar fumla med något, spilla, vara i vägen – är det bara att utbrista ”inget mer vin till mig!” som om man är superfull. Servitören måste skratta. Extra kul om man inte ens dricker alkohol.

* * *

2. MONSTERBESTÄLLNINGEN

Man beställer åt hela bordet, räknar upp alla rätter och drycker man vill ha, och avslutar med att finurligt titta på sitt sällskap och leverera punchen: ”Och vad ska du ha?” 

Servitören – och sällskapet – måste skratta.

* * *

3. ORDVITSALLERGI

Fin replik som utnyttjar restaurangens välvilja på ett innovativt sätt. När servitören frågar: ”Har ni några allergier?” svarar man: ”Nä…”, innan man pausar fnissigt länge och lägger till ”… bara NICKEL!” Sen gör man sitt bästa för att hålla emot frustfnissandet medan servitören, japp, måste skratta.

* * *

4. DEN LÖSNINGSFOKUSERADE

Om kortterminalen krånglar lite när du ska betala, kanske med uppkopplingen, tycker alla det är roligt (jodå) om du högt deklarerar: ”Då blir det gratis va?” Här är det också viktigt att du verkligen hoppas att detta är gången du faktiskt slipper betala.

* * *

5. DEN TÖRSTIGE

När servitören häller upp vin till dig tittar du menande på glaset och säger ”fyll upp till kanten va” – det tycker de är otroligt kul, varje gång, de små liven. I en anda av variation kan du också säga ”sa jag stopp?”

* * *

6. DEN ÄNNU TÖRSTIGARE

När du druckit upp ditt första glas öl påkallar du servisens uppmärksamhet och säger: ”Jag vill ha en ny sån här.” Servitören, som är med på noterna och ”spelar boll” svarar då ”jaha, varför det?” – varpå du frustar ur dig: ”Det var hål i glaset!” Och servitören? Ja, han måste skratta.

* * *

7. KORTHAJEN

När notan är framme och servitören kommer med kortterminalen är det ett uppskattat skämt att fråga: ”Tar ni bibliotekskort?” (För det går ju inte, det kan man ju bara låna böcker med.) Kan varieras i det närmast oändliga, med patientkort, gymkort, vykort… Oavsett vilket så måste förstås servitören skratta.

* * *

8. ARBETAREN

Funkar på egen hand eller som del i ett ”superset” efter ovan skämt. När det är dags att betala för du handen mot fickan och säger: ”Jag har med mig egna diskhandskar.” Varning för skrattanfall!

* * *

9. DEN OTÅLIGE

Om du vill dra ner skrattsalvor och samtidigt sätta lite välbehövlig fart på servisen så är det en kanonidé att påtala att du väntat länge genom följande skämt: ”Vilken tid det tar, ska kocken odla potatisen eller?” Detta skämt är så starkt att du nästan kan räkna med att någon går ut i köket och återberättar det. Slå-sig-för-knäna-skratt-domino!

* * *

10. DEN SPARSAMME

När din servitör presenterat vad som är dagens nickar du eftertänksamt, tittar upp med en finurlig min och levererar punchen med kirurgisk precision: ”Kan man få en gårdagens?” Och personalen… SOM de skrattar. Har du riktig tur får du sen köpa gammal mat till rabatterat pris!

* * *

11. DEN UTSLÄNGDE

När du så småningom blir utslängd på grund av skämtande och eller berusning tar du i från tårna och ropar in genom entrédörren: ”Kan jag bara få beställa en sexa… EN SEXA VATTEN!” Och samtliga människor som är kvar på restaurangen – japp, du gissade rätt – de måste skratta.

* * *

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-10-06 16:25

Världens smalaste ordvitsar #1

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-09-25 11:11  |  Lästid: < 1 minut

Vad har kalkonklassikern Reine & Mimmi i fjällen och Byredodoften Reine de Nuit gemensamt? Inte ett jävla smack! Just därför tyckte jag det var superfnissigt att photoshoppa ihop denna tramsiga ordvitsposter. Varsågod! (Om jag lagt tre timmar av min arbetsdag på detta? Absolut!)

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

5 bättre namn till Frölunda Indians

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-09-21 23:16  |  Lästid: 3 minuter

Det rasar namndebatt i landet igen! Matchen går mellan lagen ”Det får man väl inte säga längre i det här jävla landet” och ”Det är problematiskt”, om jag har förstått saken rätt. Ämnet för dagen är hockeylaget Frölunda Indians. Ena sidan är arga för att det känns superviktigt att namnet ska vara kvar och andra sidan är arga för att det känns superviktigt att namnet måste bort, allt medan möjligen tyngre frågor läggs åt sidan.
Därför, i syfte att… eh, ja, jag har väl i ärlighetens namn inget syfte med detta… men ska det vara så ska det vara ju, så här kommer en lista på namn som förhoppningsvis upprör båda sidor på riktigt.

5. Frölunda Sturmabteilung

Nu blir det blixthockey i Göteborg! Kanske man passar på att byta namn på Scandinavium till Örnnästet när man ändå håller på. Spelarna ger full gas från början, stormar fram över isen och annekterar den offensiva zonen. Men eftersom ingen vill röra den svarta pucken förlorar man med 0-45.

4. Frölunda Chokladbollar

Lite för slätstruket för att uppröra ordentligt. Därför är det viktigt att så ofta som möjligt nicka menande mot varandra och tänka på vad laget ”egentligen heter” – då blir det pirrigt! Också bra eftersom det är ett ”luften är fri”-namn. ”Vadå jag sa bara chokladbollar ju, hehe.”

3. Tjing-tjong Frölunda

Enkelt och rakt på sak – upprör dessutom båda sidor. Dels för den nedsättande termen och dels för att ”vafan kineser kan väl inte spela hockey!”

2. Frölunda Hens

Grammatisk kryptonit för Team Det får man väl inte säga i det här jävla landet. Dessutom extra upprörande när motståndarna retas och säger ”hönsgård” och ”hackkycklingar”. Situationen är problematisk. Spelarna överraskar dock, vägrar inte bara att bli könade, utan också att bli tacklade eller stoppade, och vinner därför med det ickebinära resultatet AA–AB.

1. 08 Frölunda

Ut på isen kommer Stockholms stolthet, östkustkrigarna från huvudstaden: 08 Frölunda! Det värsta av allt. Så upprörande att alla sidor förenas i ett unisont ”INTE OKEJ”. Rasism, ignorans och könsidentitetsförtryck i all ära, men inget är värre än att kalla en göteborgare för nollåtta. Jag känner själv att detta är över gränsen. Jag tog det för långt, förlåt. Vi bryter här.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Stiltips! Så döljer du att du är nazist så du kan fortsätta vara med i SD

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-09-16 15:22  |  Lästid: 3 minuter

Hallå alla Sverigevänner därute, nu kommer det ett inlägg riktat specifikt till alla killar och tjejer i Sverigedemokraterna som hyser rasistiska och/eller nazistiska åsikter. Det har ju visat sig flera gånger att när Expressen och journalisten David Baas avslöjar ens åsikter så måste man lämna partiet – men fram tills dess går det kanon att gotta sig med såväl nazism som rasism.

Regeln är alltså: I mindre grupper med partikamrater – tummen upp för nazisnack. När Jimmie får frågor om det i SVT – tumme ner. Man får förmoda att det däremellan är en glidande skala för hur ärlig man kan vara med sitt rasideologiska rankande och var gränsen går exakt är bortom denna bloggs kompetensområde. Här pratar vi ju mode!
Därför följer nu en liten stilguide. Så här kan du enkelt dölja dina nazisympatier och ändå förmedla att du är 100% stolt Sverigedemokrat – i alla fall tills David Baas får se din internethistorik.

SD-keps, 88:-
Tycker du att arier är bättre än slaver? Det får man visst inte säga längre i det här landet (tack så jävla mycket, David Baas). Tyck det i stället i smyg och sätt denna chica keps på skallen.

SD 2018-piké, 420:-
Pirrar det i magen av lust att skrika ”hell seger” så det ekar över hela Haninge? Skrik ”heja Jimmie” och skriv din nazihälsning till en kompis på FB istället (obs ej David Baas).

Svart eller grå kavaj, 1939:-
Tycker du att människor med rötter på kontinenten Afrika luktar skit, att det är nice att hänga med NMR och att du är en arisk krigare? Då har jag ett supertips! Tyck det så mycket som det bara går, med likasinnade partikamrater. I smyg. Högt säger du saker som ”jag gillar Sverigedemokraterna, men på tal om nazism och rassnack och sånt så gillar jag inte det, varken då eller nu”. Om möjligt, se gärna till att David Baas hör när du säger den där rappakaljan. Och hela tiden har du en grå kavaj som döljer åsikterna ni låtsas inte har i partiet att göra. Obs, när du är på lågprisvaruhuset och ska köpa kavaj, se till att den sitter lite tajt över magen och är kort baktill så att du får den så eftersträvansvärda ankstjärten.

Sammanfattning: Bär SD-keps för att signalera ”Sverigedemokraterna – vilka kingar!” och fortsätt älska nazism, men gör det i smyg så ingen utanför partiet kan avslöja dig. Och in the name of fäderneslandet – tvätta händerna!

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-09-16 17:47

En värdig man går på café

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-08-25 16:10  |  Lästid: 3 minuter

Han hör inte hemma här, det är enda förklaringen till att det som händer faktiskt händer.

Vissa människor lyser kraftigare än andra, håll med om det. I vilket rum som helst finns det ofta någon som drar blicken till sig. Som sticker ut. Som noteras, som har en parans över sin person. En märkbar aura. Den äldre mannen som sitter bredvid mig på Espresso House är definitionen av en sådan.

Han hör inte hemma där. Han ska röra sig i maktens korridorer. Ännu hellre sitta värdigt i maktens korridorer och låta underhuggarna, som är många, röra sig runt honom. Minen är sträng. Hans vita hår är tillräckligt bevarat för att vara struket bakåt i en diskret frisyr. Den blå kavajen är väldigt dyr och har samtidigt hängt med länge nog för att motivera investeringen. Näsduken i bröstfickan har suttit där ledigt lika länge, utan att ens vara nära att fungera som något annat än utsmycknad. Han fäller upp en gammal men stilren laptop – den ser tung ut på ett exklusivt sätt, i rostfri nyans, förmodligen designad av Porsche eller något sådant. Strömsladden han kopplar in har en transformator stor som en guldtacka. 

Bredvid datorn öppnar mannen en läderinbunden skrivbok och antecknar något med eftertanke och återhållen skrivstil. Han stannar upp, tittar i fjärran, smakar tankfullt på sina glasögon och skriver sedan lite till.

Han hör inte hemma här på Espresso House.

Han hör hemma på ett ställe med vita dukar, där vitklädd personal ställer ner vita kaffekoppar utan logotyp framför honom. Där han kan sitta i lugn och ro.

Det är enda förklaringen. 

Till att det som händer händer.

För nu är hans kaffebeställning klar och han reser sig för att hämta den. Då han vänder sig om måste hans blänkande svarta oxfordsko – kan det vara Alden cordovan? – fastna under strömsladden, för i steget mot disken river han ner datorn.

PANG!

Anteckningsbok, penna, laptop – allt rasar i golvet med en smäll så hög att caféets samtiga ögonpar vänds mot honom. Jag sitter med brusreducerande lurar och lyssnar på en podcast och det låter ändå som att en dator krossas inne i mitt huvud. Vi håller andan kollektivt.

Mannens reaktion?

Ingen.

Möjligen spänner han läpparna en aning. Möjligen blinkar han sakta och andas ut genom näsan, en pust som säger ”det där var ju olyckligt”. Men i stort sett, reaktion: noll.

Med omsorg i sina rörelser lägger han tillbaka alla saker på bordet och hämtar sitt kaffe. Efter bara någon minut sitter han där igen och antecknar i sitt block. Som om ingenting oplanerat skett.

Caféet andas ut synkroniserat. Vi övriga byter hastiga blickar med varandra. ”Hände det där verkligen?” ”Nej jag tror inte det.”

Lugnet återfinner sig sakta i lokalen.

Så ropas det återigen från disken. Mannens smörgåsbeställning är redo att hämtas.

Han gör en ansats att resa sig men stannar upp. Det ser ut som att han rycker till, en centimeter bara, och fastnar sedan helt i rörelsen. Som att han böjd över bordet plötsligt fryser till is.

Hela caféet drar efter andan, följer noga händelseutvecklingen.

Utan att röra någon annan del av kroppen lyfter han så, med extrem försiktighet, undan sin fot från strömsladden. Noggrannheten är total. Han är en extremt skicklig kirurg som utför sitt livs svåraste operation. Ingen har tidigare lyckats. Sekunderna släpar sig fram. Till slut är foten fri. 

Caféet andas ut. Lättnaden är fullständig.

Då reser han sig och slår huvudet med full kraft i lampan som hänger över bordet.

KLONG!

Mannens vita hår frontalkrockar med stålet i lampskärmen. Lampan slocknar och pendlar vilt i rummet. 

”OJ!” hör jag från någon i andra änden av lokalen.

Mannens reaktion?

Ingen.

Möjligen greppar han väl hårt om bordsskivan när han sätter sig ner igen. Möjligen mumlar han ”det var då jävlar…” genom sammanbitna tänder.

Möjligen är det också så att han tappar aptiten, inte känner sig så värst hungrig längre.

För han blir sittande. Smörgåsen får vänta.

Ett smalt streck av blod rinner ner över tinningen.

Och så fortsätter han skriva i sin bok.

* * *

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-08-26 10:11

Tunnelbanan Fashion Week 2020

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-08-20 16:47  |  Lästid: < 1 minut

Missa inte alla mina streetstylebilder från Stockholms tunnelbanas modevecka 2020.

Byxor: Our Legacy Warehouse x Stüssy

Strumpor: Buzz Rickson’s, replika av amerikanska arméns sportstrumpor 1953

Skor: Needles x Docksta Skofabrik collab

Kedja: Göran Kling för Bauhaus

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

”Jag älskar svart humor”

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-08-20 16:32  |  Lästid: < 1 minut

Jag har precis skrivit klart version tre av det bokmanus jag pillat med senaste åren. En spänningsroman med inslag av humor. Större delen av boken har jag skrivit på caféer runt om i stan. En gång började en servitör snacka med mig, nyfiken på vad jag arbetade med.

”Det är typ en deckare”, förklarade jag.

”Shit vad spännande, med mord och sådär?”

”Precis, fast jag är komiker också så det blir förhoppningsvis roligt också.” Jag hörde hur det lät och la till: ”Alltså kanske i dialoger eller, typ att nån kommer med nån sarkastisk kommentar eller så.”

Han var inte riktigt med på tåget.

”Vadå, inte roligt?”

”Jo men tänk typ svart humor.”

Han sken upp.

”Shit vad coolt, jag älskar svart humor! Det är det bästa jag vet!”

En läsare redan, tänkte jag. Nice!

”Jaha, men då är det kanske en bok för dig”, sa jag.

”Fast jag kollar mest svart humor på film.”

”Jaså? Okej.”

”Typ med Eddie Murphy. Så jävla rolig!”

”Jaa…”

”Chris Rock är också bra.”

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-08-26 10:10

Äntligen lite goda nyheter kring corona!

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2020-07-08 12:51  |  Lästid: < 1 minut

Det är svåra tider. Covidviruset drabbar oss alla, både direkt och indirekt. Många har någon i sin närhet som avlidit. Sjukhusen går på knäna över hela världen, människors privatekonomi har det tufft och samhället läcker pengar. Nyheterna rapporterar den ena ledsamma nyheten efter den andra. Det är mörker nästan hela tiden.

Därför är det VIKTIGT att vi också tar oss tiden att glädjas ordentligt när vi nås av positiva besked, av ljusa nyheter. Att vi tillåter oss att knyta näven i fickan och tänka: ”YES!”

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-07-08 12:51